Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingalif af Skoglar Wästfelt. Med 2 illustrationer - 3. Ett härnadståg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Hvarföre gjorde du, Yagn, det löftet att dräpa mig?
Nu tyckes mig likare att jag dräper dig“. — Härpå höjer
han den stora yxa som han hade i handen och ihjelhugger
den af Yagns män, som satt ytterst i ringen och stod
honom närmast, sålunda böljande att först ihjelhugga
käm-pame och sparande Yagn för att längre njuta af sin hämd.
Dock gick hyar och en af Jomsvikingame med det
oför-skräcktaste mod döden till mötes, skämtande och talande
stora ord. En sade: “den käpp jag har i min hand, vill
jag sticka ned i jorden, om jag vet något till mig sedan
hufvudet är afhugget“. En annan hade ett långt vackert
hår, som han förde upp från nacken öfver hufvudet,
sägande: “gör icke mitt hår blodigt“. Då steg en norrman
fram för att fasthålla håret, Leyra höjer yxan för att
hugga till, men Jomsvikingen, som hette Sigurd och var
en son af Bo den Digre, drager häftigt till sig hufvudet i
detsamma, så att yxan i stället träffar norrmannens händer,
som afhöggos. Då log Yagn Åkesson och sade: “ännu
äro icke alla Jomsvikingarne döda“. I samma stund
anlände Erik Jarl och frågade Bos son “om han ville hafva
frid?“ Sigurd genmälde: “Det råder den som bjuder“. —
“Det bjuder den som makt hafver“, svarade Erik Jarl;
hvarpå Sigurd blef löst ur fängslet. Detta förtömade Leyra,
som sade: “Eastän du, Jarl, vill gifva alla dessa män frid,
så skall dock aldrig Yagn Åkesson undkomma med lifvet“.
Derpå sprang han, ursinnig af vrede, fram mot denne och
redan blixtrar yxan till dråphugg, då Yagns fosterbror Björn
den Bretske, som satt honom närmast, kastar sig ikull
med repet framför Leyras fötter, så att denna, snafvande
härpå, faller till marken. I nästa ögonblick splittras Leyras
örnhjelm af Leyras egen yxa förd af Yagn Åkessons
starka arm.
Erik Jarl, som var en lika vänsäll och mild höfding
mot de besegrade, som han var en tapper och hugstor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
