Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollhätte holmar. Poem af Anna A. Med illustration - Från Svensk-Norska gränsen. Med utsigt af Svinesund vid Fredrikshald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Der ville i storhet, som aldrig bedrog,
Jag hänryckt försänka mig sjelf.
Der ville jag trycka min eldiga barm
Mot torfva, ej famnad fornt;
Der ville, vid skummande forsarnes larm,
Jag sjunga min visa till slnt.
Anna A.
Från svensk-norska gränsen.
Hosstående afbildning skall säkerligen hos mera än en
af våra läsare väcka till lif minnet om en vacker, varm
sommardag, om en tröttande marsch uppför bergssidor och
branta sluttningar — ty de flesta ibland oss, som får ställt
på sig den frågan: "Har ni varit i Norge?" skall sva.ra i
minnet om en liten sommarutflygt från Strömstad: “ja —
jag har varit på Fredrikshald“.
Det är utsigten öfver inseglingen och Idefjorden mot
svenska gränsen, vi här skåda genom en af dessa i Sverges
krigshistoria välbekanta fastningsportar på Fredriksstens
fästning. Den vackra Tistedalen med sin pittoreska elf
och det berömda stället, der en fientlig kula slutade
hjelte-konungens bana, ligga bakom oss — öch endast en ringa
del af staden skymtar fram under våra fotter — men de
stora timmerupplagen, hvilka till utförsel upptaga det
af sågbruken i Tistedalselfven preparerade timret skjuter
fram mellan elfvens mynning och fjorden med sina
fyrkantiga konturer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
