Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur Svenska Sagan. Poemer af Malte Mill - II. Kung Sotnäsa - III. Axel Lillie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tolf! — den döende nu tänkte
På de tolfter, han fördränkte.
— Uti Pargas kyrka se’n
Fick hans graf sin marmorsten.
Malte Mitt.
3. Axel Lillie.
Re’n vid Mainz i stormen sist
Axel Lillie för en kula
Hade ena benet mist
Och med det sin ena sula.
An han på det andra stod,
Sägande med hurtigt mod:
»Lillie heter jag; en lilja
Plägar på en stängel stå;
Med ett ben jag nöjs också,
Då det så var kulans vilja».
Stödd på ett tillyxadt ben,
Hugget af ett träd i skogen,
Bröt han fram i striden se’n,
Kung och land ej mindre trogen.
Ingen marsch blef honom lång,
Träbensstöfveln var ej trång;
Han för skoskaf funnit boten.
Nu för alltid glad han slapp
Bära liktorns-plåsterlapp
På den nya träbensfoten.
Åter efter några år
Hände det uti bataljen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
