Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af P. Fr. Mengel - Frans Schartau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hy ars föräldrar öfverflyttat från Finland, så kastade han
sig in på en ny bana och sedan han gift sig, blef han
landtbrukare i Småland. Detta yrke öfyerensstämde dock
föga med hans skaplynne, och då han snart blef enkling,
återvände han till hufvudstaden, anställdes åter på Bibau
& Wongs kontor och ingick sedan som associé i firman.
Han ådrog sig snart uppmärksamhet för sin
skarpsinnighet, sitt ordningssinne och sitt intresse för allmänna
angelägenheter. Till 1840 års riksdag valdes han af
hufvudstadens grosshandelsklass till representant i borgarståndet
och hans anseende var redan då så befastadt, att han
insattes såsom ledamot i statsutskottet.
Det var klart att en man med så skarpt utpräglad
karaktär och med stränga sparsamhetsgrundsatser skulle
tillhöra den liberala oppositionen, och från dessa
grundsatser afvek han aldrig. Men i rent politiska frågor
äfvensom i afeeende på handels- och närings-lagstiftningen
var han konservativ. Han var fortfarande vid de begge
nästföljande riksdagarne ledamot af borgarståndet, och
skulle också säkert blifvit det äfven framgent; men han
undanbad sig vidare återval, och skälet dertill var, att han
på intet vilkor ville dela förtroendet med en annan ledamot
af Stockholms börs, honom i skaplynne fullkomligt olik.
Schartau blef alltmera anlitad i hufvudstadens
kommunala angelägenheter: han skulle i första rummet vara
med, leda, ordna och arbeta. Hufvudstadens “femtio
äldste“ kunde icke undvara honom, och i
drätselkommissionens omfattande verksamhet var han den bestämmande
viljan. Denna institution klandrades hänsynslöst, emedan
den icke nog skyndsamt gick allmänhetens önskningar till
mötes. Men den hade endast stadens den tiden knappa
inkomster till sitt förfogande. Med dessa — och utån
att anlita det först sedan införda skuldsättningssystemet
hvaröfver nu klagas — utfördes dock många dyrbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
