Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För hundra år sedan. Historisk skildring af Mattis. Med 4 teckningar af G. Broling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vuxna så kallade frihetstiden. Man kan icke betrakta
1772, utån att på samma gång egna en, om ock flyktig,
tanke åt tidrymden förut från 1720.
Frihetstiden sköt upp och grenade ut sig ur 1720
års regeringsform såsom ett träd, redan från böijan sjukt
och vanskapligt, emedan jordmånen, hvarur det skulle
hemta sin näring, var olämplig och oberedd. Konungen,
som beröfvades all makt, fick i fullkomlig egenskap af en
nolla åse huru landet, ännu till namnet ett konungarike,
dock i verkligheten gjordes till en aristokratisk republik,
der först rådsherrarne och sedan olika partier af en oenig
ständerförsamling stredo om att få sitta vid styret.
Högadeln kämpade sinsemellan om makten och började
snart att med mutor köpa sig anhängare bland de ofrälse
och den lägre adeln.
Friheten bestod deri, att den, som icke ville lyda,
egde tillfälle att »litas om makten med andra, som heller
icke ville underordna sig, under det att de på det ännu
lumpnare begärets — penningebegärets — trappsteg
stående understödde dens anspråk, som betalade mest.
Denna tid kan alltså med skäl kallas för de låga
begärens frihetstid, under hvilken landet formerades icke till
en republik, baserad på bildningens, oegennyttans och
fosterlandskärlekens granit, utan .till ett tragikomiskt
adelsvälde, hvilande på en försåtlig, om vi så få säga, flymosse
af stridiga passioner och egennyttiga beräkningar, der dyji
oupphörligt jäste, höjde och sänkte sig, vek undan och
svämmade öfver.
Hurudant ett land och ett folk, rörande sig på
en sådan grund och under en sådan styrelseform måste
blifva, kan ingenting bättre än slutet af frihetstiden utvisa.,
De sista åren kunde med allt skäl kallas för
korruptionens år. Mutorna utgingo nu ej längre endast från
rådskammaren och högadeln, utan dessa båda stormakter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
