Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landtmannens morgonsång. Poem af Anna A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landtmannens morgonsång
(tillegnad min fader).
God morgon, sol, som på hafvet står
Och öser ljus öfver verlden!
Nytt lif, nytt mod jag i hjertat får,
Då dig jag böija ser färden.
När upp i tigande rymd du kör
Ditt spann, det frustande ljusa.
Guds “varde ljus!“ uppå nytt jag hör
Igenom skapelsen brusa.
Se, hur det ljusnar p£ bergets topp,
Se, hur i dungen det spritter!
1 sång far lärkan från tufvan opp,
Och trasten vaknar med qvitter.
Smått börjar elfven en skön koral
I sakta krusning att sjunga,
Och öde heden som skog och dal
Få lif och färger och tunga.
Se, axtyngdt korn, hur det börjar på
Att gyllne vågorna häfva!
Från linets blommor, de dunkelblå,
En morgonbön tyckes sväfva.
En kärlig helsning, af blomdoft full,
Med vinden ängen mig skickar,
Och snöhvit lilja ur grafvens mull
“Guds frid“ åt saknaden nickar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
