Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - «Maj i byn.» En tafla från slättbygden af Sylvia. Med 2 illustrationer af G. Broling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad det nästa söndag skulle bli for ett kalas!
Q,vinfolken borde bara inte få vara med, tyckte Per, men mot
detta förslag satte sig alla de andra karlame som en man.
Hvad skulle det bli utan dans, röda, runda kinder och
klara ögon! I vissa saker hade Per aldrig något vett.
Nej, kalaset skulle bli på vanligt vis, så som Q olåret och
året derförut och så som i många herrans år, ja, kanske
många hundrade år, allt sedan verlden stått, då man
sjungit Maj in i byn.
Maj är välkommen,
Sommaren är ljuflig för ungdomen.
Och Per drillade åter på, och så var saken nerlagd.
Nu voro alla gårdame i byn smyckade för att
värdigt ta emot 1 Maj, den första dagen i den grönskande
sommarkedjan. Men sångarskaran gick än vidare. “Vi
skola fresta på hvad skomakaren vill ge!“ hade någon
sagt, och så bar det af en bit utom byn. Der drog den
breda landsvägen rakt fram och tätt utmed den låg ett
hvitstruket envåningshus med frontispis och taket täckt
med tegel. Det var en riktig herregårdsbyggnad, tyckte
skomakaren som egde den. “Det huset har jag förtjent
med mina egna händers arbete, “ hade han mera än en
gång sagt till hvar och en af sina kunder och till mången
annan dessutom. Utanför detta hus klingade nu
Majsången, och innan första versens slut såg man i ett af
fönstren ett brinnande talgljus, som kastade sitt sken öfver
en i nattrock klädd, bredaxlad, korthalsad man, som
röd-lätt och leende tycktes mottaga sången som en sorts
serenad.
“Else, skynda dig ut och traktera dem med öl! Jaså,
de sjunga för mig,“ — herr Bergqvist nickade på en gång
uppmuntrande och nedlåtande, — “och så kan du ge dem
ett tjog ägg, ja, fast tag två, nej, min själ, du kan ge dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
