Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - «Maj i byn.» En tafla från slättbygden af Sylvia. Med 2 illustrationer af G. Broling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
suggan böljade en pas de deux, som slutade med stort
saltomortale öfver gärdesgården.
“Ja, min piga,“ fortfor herr Bergqvist, utan att låta
störa sig, “jag är kungens man! Eörliden sommar, då
jag var uppe i Stockholm, träffade jag kung Karl på
Ulriksdal, han kom genast fram till mig och skrattade så
godt. Tack för sextisexan, Bergqvist, sade han och#slog
mig på axeln, det var den venstra, den här axeln du nu
ser framför dig, hvasa! Och han har gett mig ett ärligt
handslag, precist som när man tar en vanlig menniska i
hand, ja, du kan min själ tro mig, Else, och jag kan säga
dig, att jag är stolt öfver det handslaget och rörd öfver
hans vänskap!“
“Jesus,“’ sade lUse, “jag hade blifvit sjuk, om kungen
tatt mig så der!“
“Ja, ser du, min flicka, det är inte alla som äro födda
till hofluft! Om mina föräldrar inte varit, hm. . . om
mina föräldrar varit grefliga till exempel, så är det min
öfvertygelse att jag skulle gått långt. Se här är ditt nysta,
mor, ja, jag förstår mig allt på att vara artig mot damer!“
“Den gemena suggan! Jag har blifvit alldeles
and-för tröden!“
“Andtruten, mor, kom för all del ihåg detta; ja, Else,
som sagdt, när du nu känner oss, så tror jag du skall
lära dig att sätta värde på dig sjelf och den slägt du
till-7 hör, och jag får be dig att inte ta till vana att springa
omkring i torp och bondgårdar!“
Men oaktadt denna sista uppmaning kunde man
emellanåt få se Else i skymningsstunderna vandra bort öfver
ängsvägen, och att hon då hade en bondgård i sigte, det.
visste Per Skräddare för visso och hela byn med honom,
och hvad det skulle bli utaf det gångandet, undrade man
just, och mången hemmansdotter men te att Nils Eskilsson
gjorde en stor dumhet i att följa Else som en skugga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>