Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska vattendrag. Efterlemnad skizz af Gustaf Thomée. Med en karta i stentryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lodrätt nedstiger i hafvet, medan landet i öster om
fjellen, Sverige, sluttar terrassformigt ned mot Bottniska
viken och lemnar flodsystemen större tillfälle att-
utveckla sig. Det sydligare och öppnare Norge genomdrages
af en stor flod, Glommen, med dess lika stora biflod,
Laugen, hvilka bägge bilda ansenliga sjöar, medan deremot
det nordliga Sverige är ’rikt på stora floder, som alla på
flere punkter af sitt lopp utvidga sig till betydande sjöar.
När man hunnit söder om Dal-elfven, antager de svenska
vattendragens bildning ett annat skaplynne, och här, i
mellersta Sverige, finner man -egentligen den i det
föregående antydda karakteren hos våra flodlopp fullt
utvecklad. Hela mellersta Sverige, det egentliga Svealand,
utgör nämligen en fördjupning mellan det norrländska
höglandet i norr — som dettas gräns kan Dal-elfvens
strömfåra betraktas — och i söder det götiska höglandet,
som, vida lägre än det norrländska, uppnår sin
kulmi-nationspunkt i småländska platåns högsta toppar, de blott
1100 till 1200 fot höga bergen Taberg och
Almesåkra-berget. Den svealändska fördjupningen, uppfvld med
sandåsar och rullstensblock, bär alla karakterer af att
fordom till god del hafva varit hafsbotten, och det synes
oss ingalunda otroligt, att — naturligtvis i en långt
bortom all historia liggande period — just här en bred
hafs-arm gått fram och förenat Östersjön med Nordsjöns bugt
Skagerrack. De högre punkter, som befinnas äfven här,
utgjorde må hända öar i denna hafsarm, och det ligger
sålunda kanske en sanning till grund för den benämning, som
Tacitus gifver svearnas land, då han kallar det för
“Svi-önernas öar“. Som qvarlefvor efter denna hafsarm har
man allt skäl att betrakta de stora sjöar, hvilka ännu i
dag befinnas i- det fördjupade bältet, — Mälaren, den
fordna Östersjö-viken, med den till dess system hörande
Hjelmaren, — Venern, med hela dess system af tribut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
