Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybyggaren vid Agnefit. En saga från medeltiden af Bias. Med illustration af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fram imot morgonen syntes inga rykande ruiner mer.
De seglande hade hunnit fram till obebodda trakter, där
intet fans att plundra och bränna. Guttorm kände sig
alt säkrare och väckte upp sin sofvande hustru och son,
för att åt dem öfverlemna seglingen och själf taga sig
en lur.
Snart satt hustrun vid rodret, gossen vid masten, och
mannen låg i fören sofvande under medförda skinnfällar.
Hustrun höll, såsom mannen förut, rätt öster ut och
undrade på huru farleden alt mer smalnade, så att det längst
för-ut tycktes sluta sig tillsammans. Hon gissade dock med
det för sjöfarande och skogsbor medfödda ortsinnet, att ett
smalt utlopp skulle finnas samt höll alltså obehindradt
rätt fram.
Hon styrde rätt på vikens med stora, höga granar
betäckta bergiga spets, hvilken hon slutligen efter
förmodan fann vara en holme, enär Mälaren hade utlopp både
på norra och södra sidan därom. Hon höll på norra sidan
och styrde så förbi den lille bérgige holmen, hvilken
genom ett mycket smalt vattendrag var skild från en holme
som låg bakom och var större och lägre. Denne holme
var beväxt med tät granskog.» Yattnet forsade där
utefter stranden liksom ett väldigt fall. Alt var där vackert
och tycktes bjuda seglaren att lägga till och slå sig i ro.
Den täcka holmen tycktes vilja bjuda ut sig åt seglareu
och mana honom att slå ner sina bopålar vid stranden.
Hustrun gick alt så upp i land. Hon lät Guttorm
sofva i fred, ty hon tyckte att han kunde behöfva det,
eftersom han vakat hela natten. Han sof också som en
stock, eller så som en ung arbetare tan sofva. Med
gossens tilhjälp gjorde hustrun upp eld och redde sig till
att anrätta den stora laxen till middag. Hon log af
skadeglädje när hon fjällade fisken och tänkte på att bispen
skulle ha haft honom till middag på sitt ståtliga Tynnelsö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
