Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppar Olof. En skärgårdshistoria satt på rim af Frans Hedberg. Med titelvignett af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej fauns^ på sandkilare
Raskare fyr,
Helst när en stormilare
Gaf bestyr.
Och ej fanns i dansen
En k&Tl mera stark:
Tösen rent miste sansen
Förrn hon hann mark.
Men fattig på jordiska
Håfvor han var,
Och vred, den mest mordiska,
.. Vilda karl.
An aldrig han -svigtat
Vid ock fcif ;
Men tre gånger han plrktat
För dragen knif.
Nu stod han och skotade
Storseglet au;
Hur stormbyn än hotade,
. Log blott han.
En pojke i fören
Stod bleklagd och såg
Fram emot kajutdörren
Med skräck i håg.
Och ösregnet smattrade
Mot hans sydvest,
Då vågor, hvitvattrade,
Kommo gäst.
Men framåt var regel
Och Stor-möjan mål,
-Och ett ref i sitt segel
Ej skepparn tål.
I tågen det gnisslade,
Skum stod för stam,
Men Olof blott hvisslade:
»Kajsa, fram!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
