Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppar Olof. En skärgårdshistoria satt på rim af Frans Hedberg. Med titelvignett af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och dikt upp i vinden han
Lade sitt ror,
Af ansträngning kinden brann,
Skutan for!
Men hur han än skötte
Sin syssla, i hast
Upp på grundet hon stötte,
Och han stod fast.
Nu blef der ett stakande
Timraarne två;
Men skutan stod knakande,
Envist på.
Som bast bräcktes trossen,
Fast nyköpt i fjor,
Och af rädsla gret gossen ;
Men Olof svor.
Och medan han rejsandé
Stod der på grund,
Förbi kom en dejsande,
Lustig kund.
»Jag tror du lagt stilla?»
Skrek gäckande han:
»Ifrån Elin din, lilla,
Jag helsa kan!»
Och Olof med svettande
Panna tog i,
Då flög ett upphettande
Ord förbi:
»Kast’ du af dig tröjan,
Och staka mer snäll:
Fagra Elin på Möjan
Står brud i qvjill.»
Man hörde ett rytande
Harmskri till svar,
Och nästa stund flytande
Skutan var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
