Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppar Olof. En skärgårdshistoria satt på rim af Frans Hedberg. Med titelvignett af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla satte efter
På k ron olän s mans bud;
Men modern sjönk till golfvet
Förutan ett ljud.
Fiskköparfrun blef askgrå
I synen som ett lik,
Och sväljde ett glas bränvin
I misshugg, med ett skrik.
Genom mörka natten
Och genom storm och skur,
Som retadt lejon, sprunget
Ur väktarens bur,
Sprang skeppar Olof hastigt
Med bruden i sin famn,
TiH skutan, som han hade
Förtöjd i säker hamn.
Hack i häl de andra
Förföljde honom vildt:
Han hade brud ju röfvat,
Och menskolif spilt!
Och främst var fiskar-Anders
Med sinnet fullt af harm,
Och med sin sälhundsbössa,
Den gamla, på sin arm.
Stranden snart de hunno,
Men ute skutan var,
Och stående på däcket
Såg Anders ett par;
Han lade an med bössan,
En blixt, och skottet gick,
Och qvinnoskri han hörde
I samma ögonblick.
»Dotter min jag mördat!»
Förtviflad gubben skrek
Och föll i prestens armar; —
Men skutan hon vek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
