Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppar Olof. En skärgårdshistoria satt på rim af Frans Hedberg. Med titelvignett af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som så han satt allena
1 tankens djupa qval,
Och lefde om i stunden
Hvar flyktad timmes tal;
Han hörde hviskas tyst sitt namn
Och när han vände sig,
Sjönk matt och andfådd i hans famn,
Men varm och innerlig,
Hans Elin.
»Hvi sitter du^och sörjer?»
Hon sporde nu så ömt;
»Jag är ju åter botad,
Jag har allt ondt förglömt!
Du räddat mig från dödens våld,
Och från än mer, min vän,
Ty utan dig jag varit såld
Af far och mor till den
Jag hatar!»
»Men far och mor dig sakna,»
Tog Olof nu till ord;
»I bittra sorgetårar
De sitta vid sitt bord.
Och icke kan du undra på
Att jag, som skulden bär,
Nu sörjer dig, när du skall gå
Till dem, som du har kär
I stugan!»
»Hvad säger du, min Olof?
Hvart skulle jag väl gå?
Jag har ej far och mor ju
Som jag kan lita på.
Jag har en vän och han är här,
Han är mitt enda stöd,
Och om han endast har mig kär.
Så är det ingen nöd
För Elin!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
