Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tysta skolan vid Norrtullsgatan i Stockholm af Sylvia. Med illustration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fint spunna lin, dessa jemnt stickade strumpor, denna väfstol
med sitt spräckliga ylletyg.
“Se här,“ sade föreståndarinnan, visande på en
fullvuxen flicka, “denna var en bland mina första elever och
dotter till ett fattigt arbetsfolk; jag sökte sjelf upp henne,
ty jag hade hört att hon skulle vara ett särdeles intelligent
barn, och jag erkänner det jag var så pass egoistisk, att
jag tänkte: om jag finge undervisa ett sådant, skulle det
kanske vara en rekommendation för min skola, hvilket jag
på den tiden särdeles väl behöfde. Flickan har nu
lem-nat mig, hon gör mig bara ett besök i dag — hon har
som sagdt lemnat mig och fått plats på Sigfrid Flodins
boktryckeri."
Detta bevis på intelligens och utveckling talar mera
än ord för denna skolas framåtskridande, detta tysta hem,
der utom mångsidiga läroämnen den ömmaste modersvård
egnas dessa små vanlottade varelser, för hvilka väl
skapelsen ligger utbredd, men i saknad af tonernas lif, dessa
tusentals olika ljud på tingens förklaring.
Det finnes ingen stiftelse och intet företag som icke
har sin egen historia —*■ också denna skola har en sådan,
full af tysta sträfvanden, uppoffringar och välgemingar — *
vill du höra den förtäljas?
Det var en gång en ung fader- och moderlös flicka,
som genom dagliga umgänget med döfstumma barn kom
att så fästa sitt hjerta vid dem, att hon icke allenast
lärde sig deras språk, utan också sökte intränga i deras
tankar och känslor. Flickan var full af svärmande
drömmar, hon drömde icke endast om att bli en lärarinna,
utan också, om sällheten att som en mor få vårda, att
vinna kärlek mot kärlek af dessa skuldlösa olycksbarn.
Men drömmarne blefvo drömmar och år förgingo, och
flickan var inte mera ung, då hon omsider blef myndig
och kunde uttaga sitt fadernearf, bestående af några hun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
