Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska riksbibliotheket af Arvid Ahnfelt. Med teckning af Nya Bibliotheket af Arkitekten G. Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska riksbiblioteket.
Det har varit tider, då man gifvit en jordegendom i
betalning för en bok eller lemnat en ansenlig
penninge-summa i pant för ett boklån och då transaktioner af detta
slag ansågos så vigtiga, att de inregistrerades bland
offentliga handlingar. Om franske konungen Ludvig XI, en af
de mest absoluta envåldsherrar man känner, berättas att
han ej kunde till låns bekomma manuskriptet af en
arabisk författare, af hvilken han önskade taga en afskrift,
utan att hos egaren, parisiska fakultetens boksamling,
deponera 100 kronor i guld. För ett boklån erbjöd sig vid
samma tid en af rikets baroner s$t pantsätta tio marker
silfver, men fick afslag, emedan panten icke ansågs
svarande mot risken, i händelse volymen skulle gå förlorad.
Detta tilldrog sig 1471. Från en ännu äldre period
omtalas, att en grefvinna af Anjou köpte en samling omtyckta
predikningar mot en betalning af tvåhundra får, några
mårdskinn och några tunnor spanmål.
Yid en blick på ritningen till den praktfulla
biblioteks-byggnad, som om några år skall för svenska nationen
öppna en komfortabel tillgång till dess litterära skatter,
har man svårt att sätta sig tillbaka till de tidehvarf,
hvilka karakteriseras af uppgifter sådana som de
ofvan-stående, dem vi exempelvis hemtat från Frankrike. Att
de litterära kommunikationerna i vårt eget land vid samma
tid och vida längre fram varit om möjligt ännu
besvärligare, är vid ett spörsmål om svenska bibliotekets ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
