Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska riksbibliotheket af Arvid Ahnfelt. Med teckning af Nya Bibliotheket af Arkitekten G. Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utfärdas för deras återtagande, hyar de kunde anträffas,
emedan plundrarne eljest aldrig skulle återställa dem. Äfven
under Carl IX:s regering synes detta bedröfliga tillstånd
ha fortgått till dess ändtligen 1611 i Maj eller Juni den
förste kungl. bibliotekarien tillsattes. Det var den
namnkunnige fornforskaren Joh. Bure, som härtill utsågs *).
Under hans förvaltning ökades ock biblioteket icke
obetydligt, men förhoppningen om ett blidare öde varade dock
icke rätt länge. Gustaf II Adolf bortskänkte nemligen
kungl. biblioteket, jemte sin* enskilda fäderneärfda
boksamling, helt och hållet till Upsala universitet den 7 Juli
1621. Huru härmed i verkligheten tillgått, är dock ovisst;
någon del måste hafva qvarstannat och ett nytt förråd
tillkommit, hvilket synes deraf, att den 26 Mars 1634
förordnades vällärde» mäster Lars Fornelius att vara
“Bi-bliothecarius Öfver wåre och kronans bibliothek så well dett
gamla som dett nya“ **). Med detta nya bibliotek torde
*) Kungl. bibliotekariernas antal från Bure till och med G. E.
Klemming uppgår till 23. Mäster Fornelius, den andre i ordningen,
hade i årlig lön 300 rdr, men voro inkomsterna, äfven efter den
tidens penningevärde, knappa, så fanns det till ersättning personer
som sökte bereda en passande pension. Af Kansli-kollegii protokoll
för den 5 Januari 1693 ser man, att det, varit fråga om att
«accommodera bibliotekarien Falk» med — ett postkontor.
**) För sällsamhetens skull torde vi böra anmärka, att
bibliotekarierna på 1600-talet (liksom 1800—1809), utom sitt egentliga
åliggande, hade förtroendet att jemte rikets ^biskopar och konsistorier
»hafva opsickt» öfver »skadelige böckers införssel och hemmande», och
det finnes i behåll ett rådsprotokoll af den 8 April 1663, hvaraf visar
sig att bibliotekarien Gripenhielm denna dag »förfrågade sig huru
han sig skall förhålla med dhe böcker som kunna finnas i Kongl.
Maj:ts bibliotek och innehålla antingen pasquiller eller andra förarglige
saker, som mera kunna förarga dhem som der läsa uthi, än göra
någon uppbyggelse, om de icke måga tagas der uth och kastas på
elden.» Svaret utföll jakande. »Må bemälte sekreterare» (kungl.
bibliotekarien) heter det, »se der efter, att sådant blifver
efterkommit, efter såsom sådana böcker inthet tjäna uti Biblioteket.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
