Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska riksbibliotheket af Arvid Ahnfelt. Med teckning af Nya Bibliotheket af Arkitekten G. Dahl - Johan Fredrik Höckert af Claes Lundin. Med 2 illustrationer efter taflor af Höckert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad menniskan i säll, i osäll timma
Har tänkt, har trott, har gjort.
Har utfört ädelt, stort,
Det låter oss det 9krifna ord förnimma,
Och manar oss att ständigt högre sträfva.
Och ’lär oss tro uppå
Att, fastän vi förgå,
Skall genom ordet menslcligheten lefva.
Arvid Ahnfelt.
Johan Fredrik Höckert.
En dag på hösten 1853 öfverraskades man i
Stockholms konstförening af en tafla, som var ganska olik livad
man då brukade få se på föreningens utställningar. Hon
vittnade om originell uppfattning, och utförandet bar, sade
de som förstodo sig närmare på den saken, spår af den
“bravour“, som ntmärker den franska skolan. Att
målaren vore begåfvad med rätt mycken talang samt att han
framfor allt vore kolorist, måste hvar och en erkänna.
Mången konstvän skakade dock på hufvudet och kunde ej
forlika sig med denna, såsom han tyckte, allt för raska
penselforning. Så hade icke Westin målat, ingen annan
af de gamla hofmålarne och ej heller just någon af de
yngre konstnärerna. Hvart skulle sådant leda, om det
vunne insteg i den svenska målarekonsten ? Hvem vår
målaren, som vågat sig på slika nyheter och som var nog
djerf att med dem bryta in på häfdvunna teoriers helgade
område ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
