Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Pehr Georg Sparre, af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
säga med flit “studerades", ty man slukade på den tiden
icke detta slags andliga kost, obekymrad om den kunde
smältas eller icke. Nej, man lästé och läste om igen sin
roman. Man blef sålunda förtrogen med dess karakterer,
såsom med gamla bekanta, hvilkas egenskaper man
sorg-falligt iakttagit. Familjekretsen samlades då om
vinter-aftnarne kring oljelampan, som tronade midt på bordet.
De qvinliga medlemmame skötte sina handarbeten, fadern
rökade sin pipa och en af sönerna föreläste “Den siste
Friseglaren“ med ljudelig röst. Så fortgick /let år efter
år, ’tills slutligen tillgången på romaner blef större och
dessa blefvo synliga ej allenast på divansbordet, utan
äfven i sofrummen och omsider trängde ut i handkammaren
och visthusen, för att till sist påträffas lika ofta vid den
fräsande spiseln som i den eleganta boudoiren.
Walter Scott hade lagt en beundrande vcrld för sina
fötter, och påverkad af denne “erkändt störste" i den
historiska romanen, hade Gumselius utgifvit första, som
äfven blef enda, delen af “Thord Bonde“, då öfversten
och sekundchefen för marinregementet i Karlskrona, Per
Sparre, skickade “Den siste Friseglaren“ ut på publicitetens
villande haf, hvarifrån han till författaren hemförde ett
rikt byte af popularitet och tacksamhet, i synnerhet från
det uppväxande slägtet på den tiden, i hvars minne
erinringen om Gustaf Stålhand och jungfru Anna Stolpe helt
visst ännu hägrar i den klara skärhet, som utmärker
hågkomsterna från ungdomen.
Per Georg Sparre, som tillhörde grefliga grenen Sparre
till Söfdeborg, föddes på Lessebo bruk i Kronobergs län
den 4 Maj 1790. Tidigt faderlös, måste ynglingen
upp-gifva tanken på att egna sig åt den juridiska banan och
ingå vid krigsakademien (1802), i hopp om att få plats
som frikadett, hvilket hopp likväl icke förverkligades, så
att han skulle nödgats lemna äfven denna bana, om icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
