Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Pehr Georg Sparre, af Axel Krook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sparre var redan en mogen man, då han vågade
framträda som diktare inför allmänheten, ehuru man i de
enskilda bekantskapskretsame redan förut kände hans ej
obetydliga förmåga i skaldelek. Hans först utgifna arbete
var “Thora eller Grimsholms saga" (1829), hvilket tilldrog
sig någon uppmärksamhet genom sitt klangfulla språk.
Derpå följde,. såsom förut nämnts, 1832 "Den siste
Eri-seglaren", som inbragte Sparre hedersnamnet "Sveriges
Walter Scott" och om hvilken Palmblad då fälde ett
bestående omdöme: "I målningen af slagen vid Stegeborg
och Stångebro igenkänner man tillika krigaren, i
teckningen af skeppslifvet och en å Östersjön förefallande strid,
sjömannen. Afv^en genom kontrasten mellan svenskar och
polackar, emellan de särskilta landskapens seder och lynnen
har författaren vetat att åt sin bok bereda mångfald och
omvexling." Ar 1835 följde hans andra historiska roman
"Adolf Findling", hvilken äfvenledes blef med välvilja
emottagen.
Sparre hvilade nu ett antal år, men rycktes
antagligen med af den nyvaknade hågen för den svenska scenen
och originalromanen, och uppträdde 1847 med sitt
sorgespel "Kungslenafarden" samt skådespelet "Yid ett bad",
hvilka båda likväl endast rönte en mcces d’estime.
Samma år utgaf Sparre äfven sin tredje historiska
roman, "Standaret", hvilken förträffligt skildrar
snapphane-kriget i Skåne och Blekinge, samt år 1850 sin friska och
af Marryat synbart påverkade sjöroman "Sjökadetten", i
hvilken händelserna äro förlagda till Gustaf 111:8 tid.
Man har mot samtliga dessa alster af hans penna
anmärkt, att de äro mästerliga till formen, att figurerna
äro korrekta och händelserna väl kombinerade, kortligen,
att hela den yttre apparaten är säkert och felfritt anlagd,
men att de äfven sakna poesi, denna mera genomträngande
blick för det stora i historien, som uppfångar ej blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
