Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dödsrunor - Knut Philip Bonde, af C. H. Rydberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yid en utmärkt mans frånfälle blir hågkomsten af det
gagneliga och goda han uträttat icke blott en sent
för-sinande källa till efterlefvandes saknad, utan äfven en
anledning till tröst, då tanken med tillfredsställelse dröjer
vid de beståndande delarna af den hädangångnes verk, på
samma gång deras betraktande åt andra redliga viljor ger
ett uppmuntrande föredöme.
En, om också svag och ofullständig, teckning af
friherre’ Knut Bondes lefnad torde i denna föreställning finna
sitt berättigande.
Knut Philip Bonde var född på familjens herresäte
Eriksberg i Södermanland den 9 Mars 1815. Yngre son
af ö fver stek amm arj u n k aren friherre Carl Bonde, blef han
1837 underlöjtnant vid Smålands husarregemente, men
lem-nade redan 1841 krigstjensten för att genom rosor fullända
sin verldsmannabildning. Under hans vistande utrikes
för-värfvade honom hans aristokratiska börd och älskvärda
personliga egenskaper en mängd af samtidens ryktbaraste
mäns bekantskap och en högboren engelsk arftagerskas,
lady Augusta Margaret Fitz-Clarence’s hand. Gift 1846,
blef han enkling redan året derpå. För att skingra sin
sorg fördjupade han sig vid denna tid i omfattande
politiska och statsekonomiska studier. Ar 1849 knöt han ett
nytt äktenskapligt band, äfven denna gång med ett engelskt
fruntimmer, miss Helena Esther Florence Bobinson. Ar
1850 gjorde han sin första debut inför allmänheten genom
utgifvandet af sina Handelspolitiska betraktelser, ett» arbete,
som inom ett ringa arktal innehåller en hel skatt af sunda
ideer och åsigter rörande åkerbruk, industri och handel,
och hvilka ideer, för sin tid nya och genom sin frisinthet
stötande för egennyttan och inskränktheten, numera vunnit
fullkomligt erkännande af den allmänna meningen och till
stor del ingått i lagstiftningen. Denna skrift efterföljdes
året derpå af en i samma upplysta och frisinnade anda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
