Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvänne mästerverk af svensk målarekonst af Cl. Lundin. Med afbildningar - 2. Erik XIV, Karin Månsdotter och Göran Pehrsson af Georg v. Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung Carl för 6,000 riksdaler och kommer, enligt den
för fosterlandets konst och riktandet af dess samlingar
nitälskande konungens förfogande att, jemte hela hans
öfriga galleri, införlifvas med nationalmuseum.
Georg v. Rosens tafla blef genom inköp för statens
räkning direkte öfVerlemnad till museum. Det pris, 5,500
riksdaler, som betalades, kan anses som ganska billigt för
ett sådant konstverk, det första af denne konstnär, hvilket
blifvit med Sveriges offentliga samlingar införlifvadt.
Redan tidigt visade denne målare icke blott stor
håg för teckning, utan äfven en så afgjord konstnärlig
riktning, att ingen kunde gerna misstaga sig på hans
kallelse. Han har ock lyckan att ega en fader, den om
våra jemvägar så högt förtjente, för skön konst varmt
nitälskande samt i många andra afseenden utmärkte
fosterlandsvännen grefve A. E. v. Rosen, hvilken redan
under sonens barndom uppmärksammade hans anlag och
insåg huru de skulle ledas på rätta vägen. Johan Georg
Otto v. Rosm föddes i Paris den 13 Februari 1843 och
anlände till Sverige år 1848. Vid fjorton års ålder antogs
han till elev vid Konstakademien i Stockholm och böljade
der studera, under det han ännu åtnjöt skolundervisning
vid Stockholms Lyceum.
Redan vid tjugo års ålder blef han i tillfälle att
göra en studieresa till Belgien och England. I Antwerpen
lyckades v. Rosen göra bekantskap med den nu mera afiidne,
store belgiske konstnären Leys, hvilken intog en högst
egendomlig ställning bland innevarande århundrades målare.
Henri Leys kunde, såsom en fransk författare en gång
uttryckte sig, mycket väl hafva signerat sina taflor med
namnet Van Eyck, och vi skulle tro honom. Han har
återfunnit ej blott den teckning oeh färg, som utmärkte
den gamla nederländska skolan, utan äfven denna skolas
intagande naivetet. Genom sina med den gamla krönikans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
