- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1873 /
217

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Adam Christian Raab

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

än Nils Ericson funnit yara bäst; men det Eaab yille,
det yille han med besked, och ur skägget kunde han tala,
så grått det var. Han yille ha smalspåriga banor, såsom
de billigaste och lika ändamålsenliga som de andra. Men
fackmännen voro af annan mening: de ville bibehållandet
af de bredspåriga banorna. Viljorna bröto sig således
emot hvarandra, tills den sextioårige gubben utmanade
sina motståndare till en duell i ord, d. v. s. till en offentlig
disputation, hvilken akt jemval egde rum i hufvudstaden
inför ett talrikt auditorium, som kanske ej öfvertygades
af Eaab, men likväl beundrade den gamles ungdomliga
eld och värme för sin sak, utsprungna ur en brinnande
öfvertygelse.

Eaab hade vid riksdagarne efter hand böijat egna
mer och mer intresse åt vår utrikespolitik och gaf på
detta territorium utrikesministrarne åtskilligt att beställa.
Han var i det hänseendet en ifrig skandinav, och äfven
på det området brann han, hans lifliga själ tålte ej
half-heter. Nordens frihet inåt och sjelf ständighet utåt, vunna
genom dess olika grenars sammantvinning till en tråd i
den europeiska statsvarpen, var hans idé, och den idén
förfäktade han med samma frjmodighet och liflighet, som
hvaije annan sådan han anammat. Han blef också 1864
ordförande i den nordiska nationalföreningen, ty då
skandinaverna kände sig djupast nedtryckta, då ville han
vara med och få ny pli på den nordiska enhetens män.
Varmhjertad som han var, kunde han ej heller se Polens
sista frihetskamp, utan att vilja göra hvad han kunde
för den olyckliga nationen, och han blef ordförande i den
komité, som bildades i hufvudstaden för att bistå Polens
flyktande söner.

Den blick for de europeiska förhållandena, som han
hade, lät honom äfven klart inse nödvändigheten, att
Norden stod rustadt för att möta hotande faror. Ett

Svea, 1873.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1873/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free