Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om bleksot. En ovetenskaplig afhandling af Anna A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma ligger i uraktlåtandet af kroppsarbete inom de
bildade eller kanske rättare de herrskapsklädda klasserna.
Husligheten och husfliten äro i vår tid spårlöst försvunna
ur de flesta liem, åtminstgne i städerna. Ja, många
mödrar, som sjelfva icke kommit öfver halfbildningens
ståndpunkt, anse sig utsätta döttrarne för de bildade
klassernas förakt, om de låta dem förrätta något slags
gröfre hussysslor, såsom tvätta, sopa o. d. Den tarfliga
handtverkarens fint klädda dotter, hvars själsbildning
icke i någon väsentlig mån höjer sig öfver hopens, kan
hvarken sjelf stryka sin klädning eller städa sitt rum —
en verkligt bildad flicka bör kunna begge delarae. —
Mamma gör pigsysslorna, när så påfordras; dottern sitter
vid reflexionsspegeln och virkar på en spets eller läser
en roman och lider af jernbrist i både blod och vilja.
“För mycket eller för litet skämmer alit“, säger
ordspråket. Ådraga många sig bleksoten genom att
använda armarne för litet, så kan man med skäl säga, att
ett temligen stort antal af de mindre bemedlade skaffar
sig den genom ett alltför ihärdigt arbete med fotterna.
— Ye öfver symaskinerna såsom fabriksverktyg
begagnade! De äro visserligen indrägtiga för fabrikanten, men
de förstöra arbeterskorna i mer än ett hänseende (för
att icke tala om deras menliga inverkan på husfliten).
Den franske skriftställaren Michelet har längesedan
skrif-vit om det omoraliska inflytande, symaskinernas införande
haft på befolkningen, derigenom att sömmerskornas
dagspenning nedsatts så lågt, att dessa for att kunna
uppehålla sig tillgripit de mest förnedrande utvägar... Hvad
ondt symaskinerna i rent fysiskt hänseende åstadkomma,
får man begrepp om, ifall man gör sig besvär att tala i ämnet
med dem, som i åratal dagligen varit sysselsatta vid sådana.
Fabeln talar om en jätte, Procrustes benämnd,
hvil-ken öfverföll i hans väg kommande vandrare, lade stor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
