Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blodshämnden. Berättelse från hednatiden af J. O. Åberg. Med tvenne teckningar af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med dessa ord uppsteg gubben, skakade de glänsande
lockarne så att de yrde kring det vackra hufvudet och
ropade, i det han vände sig inåt boningen:
“Ylva, är du der inne?“
“Ja fader,“ hördes i samma ögonblick en melodisk
qvinnostämmä, och omedelbart derefter syntes en ung
flicka, rosig som våren, smärt som furan och böjlig som
videt, nalkas den åldrige.
“Hvad önskar du, fader,“ frågade hon och lade med
barnslig ödmjukhet sitt vackra, af ljusa lockar omsvallade,
hufvud vid Thorsten hin Gamles bröst.
“Jag vill qväda mitt drapa, Ylva,“ sade han och
öfverfor ined de grofva händerna dottrens
sammetslena-kinder. “Jag vill qväda det för dig och vågen.“
Den fagra Ylva böjde undergifvet hufvudet för
fadrens vilja, och stod just i begrepp att tilltala honom,
då han fortfor:
“Ej höfves nordisk kämpe att plågas på stråbädd>
fega män och qvinnor lik. När Östen kommer hit i
morgon skolen I lägga mig i hög på stranden, att jag må
tjusas af böljornas sånger. Derefter skall du följa den
bålde höfdingen på hans tåg till fjerran land och föda
honom barn, som skola träda i hans faders och i mina
fotspår, vara käcke som de höga gudarnes stridsmän och
älska sin mannaheder högre än allt guld. Bringa mig
harpan, Ylva; jag vill ställa den i Falldafeiker *) ocli
tonerna skola i långliga tider förnimmas här.“
Sedan den gamle kämpen fått harpan, strängade han
en hymn till Odens ära, och skön Ylva lyssnade, under
det hon med barnslig glädje och nyfikenhet såg upp till
*) De gamle ställde alltid sina harpor olika efter det ämne de
besjöngo.. För Freys minne slogs Remnaslag med dån och gny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
