Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elin på Måsön. Ett minne från Stockholms skärgård af Hjorvard. Med tvenne teckningar af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rystade gumman allvarligt på hufvudet och bannade upp
henne för det hon i ett sådant väder tagit den vägen,
fast hennes öfverdåd den här gången haft gagn med sig.
Yi togo lifligt hennes försvar, och Anders, som satt emellan
oss, sade småskrattande och halfhögt, så att det endast
skulle höras af oss båda:
“Det är så likt Elin på Måsön; hon är den raskaste
och liksta flickan i hela skärgåln.“
Men sjelf sade hon, skrattande, att det ej varit så
farligt, och hon hade färdats den vägen i värre väder
än så. Hon hade dock ej tagit kosan genom Nässlorna,
om det inte blifvit kaf lugnt, när hon kommit ett stycke
på hemvägen. Först när hon var midt inne bland
klab-barna hade ovädret brutit ut.
Detta hade nu emellertid helt och hållet upphört
och efterträdts af en af dessa lugna och klara aftnar,
som så ofta följa på naturens uppror. Sunden och de
mindre fjärdarna hade vaggat sig till ro; endast ute på
öppna sjön gingo ännu lätta dyningar efter stormen.
Skymningen hade tillika inbrutit, och fullmånen kastade
redan en lång strimma utåt fjärden. Elin — vi visste
nu hennes namn — tog afsked för att bege sig på
hemvägen, som hon numera utan fara kunde anträda. Ek
skänkte henne vid afskedet sitt bästa fickkompass, och
jag hängde om hennes hals min klocka, den enda
värdesak jag hade med mig. Hon mottog våra gåfvor med
glad förlägenhet, vi skakade hjertligt hand med
hvarandra, och några minuter derefter gick hennes båt för
en lätt bris utåt sundet.
Straxt derefter bröto äfven vi upp. Mor Annika
och Anders sökte öfvertala oss att stanna qvar öfver
natten och forst i god tid dagen derpå bege oss på
hemvägen; men vi hade utsatt vår afresa från Österskär till
följande eftermiddag, väder och vind voro de bästa vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
