Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaget vid Narva den 20/30 November 1700. Krigshistorisk skildring af Julius Mankell. Med tvenne illustrationer af G. Broling och porträtter af Karl XII, generalerna Rehnsköld och Horn samt karta öfver slagordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yid Rujen, 8 svenska mil sydost om Pernau. Dit afreste
konungen, åtföljd af Rhensköld den 12 Oktober och fick
yid framkomsten veta, att Kockenhusen den 7 Oktober
dagtingat samt att sachsame sedermera intagit
vinter-qvarter söder om Duna.
Nu måste alla krafter riktas till Narvas undsättning.
Wellingk erhöll befallning att med sina trupper
ofördröj-ligen öfyer Eellin och Weissenstein gå rakt norrut till
Wesenberg, som utsattes till samligsplats för hela armén
och der ett magasin skulle upprättas. Den 14 återkom
konungen till Pernau. Först den 16 kunde fotgardet
böija marschen öfyer Reval till Wesenberg; konungen
afreste sjelf några dagar sednare samt anlände den 26
Oktober till Reval; efter honom följde samma väg de
öfriga landstigna trupperna, så fort de hunno komma
i ordning.
Den 27 inträffade ’Wellingk i Wesenberg. Den 28
utsände han tvenne partier, hvardera på 300 ryttare,
under majorerna Patkull och Tisenhusen, att
rekogno-scera på vägarna till Narva. Dessa sammanstötte den 30
och lyckades i byarne Waijel och Hakull (4 svenska mil
öster om Wesenberg) öfverraska 1,000 kossacker, som
derstädes voro inqvarterade; blott en ringa del
und-kommo, men återstoden försvarade sig tappert i husen,
hvilka derfore påtändes, då många inbrändes hellre än
att gifva sig. Men under det svenskarne härmed voro
sysselsatte, anlände en förstärkning af 21 sqvadroner
från ryska kavalleriets hufvudstyrka, som under general
Scheremetieffs befäl låg i Pyhäjoggi; nu kom ordningen
till svenskarne att försvara sig; blott med möda lyckades
de tillkämpa sig återtåget öfyer passet vid Purtz, der
fienden försökte afskära dem; men major Patkull och
kaptenlöjtnanten Adrekas jemte 20 man blefvo fångne,
hvarförutom 40 dödades och 70 sårades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
