Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två pressens män: Lars Johan Hierta och Georg Scheutz. Minnesteckning af C. H. Rydberg. Med porträttplansch af Hierta och Scheutz, ritad af C. G. Hellqvist, graverad af C. L. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvartdera af dessa ställen. I de båda
kansliexpeditionerna fortfor han dermed till 1830.
År 1823 hade det lyckats honom att blifva antagen
till extra kanslist yid riddarhuset. “Här,“ yttrar han
i sin för Biografiskt lexikon författade sjelfbiografi,
“tyckte jag att en alldeles ny verld gick upp för mig.“
Blott en kort tid förut, nemligen från år 1820, hade en
något allvarligare uppmärksamhet böijat fästas på landets
offentliga ärender, först genom den af Cederborgh utgifna
tidningen Anmdrhwrent som sedan öfvertogs af Georg
Scheutz och vidare med början af år 1821 utbyttes mot
Argm, redigerad af Scheutz tillsammans med Johan
Johansson, som länge hade vistats i Upsala och der redan
varit en bland professor Benjamin Carl Henrik Höijers
lärjungar, hvilken var anhängare af den så kallade
eklektiska filosofien och i politiken en beundrare af
doktri-närerna af den engelska skolan i konstituerande
församlingen under den första franska revolutionen. Härtill
kom kort derefter Kwriren, utgifven af bröderna Theorell.
Det nya och pikanta uti dessa uppenbarelser, det
ovanliga att se något af landets angelägenheter offentligt
be-handladt samt embetsmäns och domares åtgärder
granskade, kunde icke undgå att göra ett lifiigt intryck och
helsades med ett slags entusiasm i synnerhet af den yngre
generationen, medan det väckte en viss förskräckelse bland
en del af embetsmannaklassen och domarekåren, som icke
förut varit vana vid någon kritik i tryck. Det allmänna
tänkesättet erhöll ock i denna sin vårgryning med ens
en spänstighet, som icke förfelade att gifva åt den
förestående riksdagen en riktning och ett skaplynne, helt
olika de föregående riksdagarnas, så att man med skäl
kunde säga att 1823 års riksdag var den första af
politisk karakter med afseende på statsmakternas förhållande
till hvarandra, så vida man ej vill räkna det korta dramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
