Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två pressens män: Lars Johan Hierta och Georg Scheutz. Minnesteckning af C. H. Rydberg. Med porträttplansch af Hierta och Scheutz, ritad af C. G. Hellqvist, graverad af C. L. Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bibliotek får konst, slöjd och tillämpad vetenskap, och från
1833 Svenska Industriformingens tidskrift, 1837 utgaf
han ett allmogeblad kalladt Spegeln, 1840 Tidning for
näringarna. Sistnämde år utgaf han äfven en politisk
broschyr, kallad Slägtvälde och Idévälde, i hvilken han
meddelar sina åsigter om samhällsformernas uppkomst
och utveckling. Äfven det vittra fältet hade han med
framgång bearbetat såsom öfversättare af Shakspeare,
Walter Scott, Werner, Fouqué, Boccaccio. Han har
der-jemte tid efter annan och intill den sista perioden af sitt
lif utgifvit en mängd undervisningsböcker och handböcker,
hvaribland Vägen till natwrens riken (1843), Den praktiske
affärsmannen (1856), Jorden, illustrerade naturbilder (1857),
samt Illustreraät Stockholm (1860). Bland de talrika
öfversättningarna från denna period må nämnas Liebigs
Kemiska bref och Wägners Rom, hans sista arbete, hvaraf
sluthäftet utkom förlidet år.
1842 lemnade han sitt boktryckeri och ingick såsom
ständig medarbetare i Aftonbladet, der han ensam
redigerade den tekniska afdelningen, intill dess for ett par
år sedan hans försvagade syn hindrade honom att
genom-studera den massa utländska tekniska och
naturvetenskapliga journaler, i hvilken det dittills varit hans lust
och glädje att fördjupa sig.
Det var dock ej såsom litteratör eller publicist
Scheutz skulle forvärfva sin största utmärkelse.
Samtidigt med det han skref tidningsartiklar, författade
läroböcker och öfversatte skådespel och romaner gjorde han
åtskilliga tekniska och mekaniska rön och uppfinningar,
bland hvilka hans räknemaskin blifvit den berömdaste.
Den frejdade engelske matematikern Babbage hade
föreslagit att genom maskineri frambringa felfria
matematiska tabeller, men ehuru den engelska regeringen
offrat många tusen pund på försök i den vägen, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
