Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Peter Molin. Minnesteckning af Claes Lundin. Med porträtt af Molin samt afbildningar af hans Bältespännare, David, Karl XII och Fontän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grupp, de yidt bekanta båltespänname, under ett vistande
i Paris år 1859 och utstälde honom på det årets
exposition derstädes. Den franska kritiken var konstnären
icke särdeles bevågen och hade i synnerhet skarpa
anmärkningar mot de linier, som bildas af brottarnes ben.
Det var således ingalunda, såsom man ofta påstått, från
utlandet, som det första berömmet kom öfver
båltespän-narne. Gruppen gjorde kanske ej heller här hemma något
ofantligt uppseende, då hon visades på akademiens
utställning år 1860, men blef dock, åtminstone i en
tidning, Aftonbladet, med både rättvisa och välvilja omtalad
i en kritik af doktor Sohlman och tillvann sig många
kännares bifall. Det fosterländska i ämnet tog äfven ut
sin rätt hos den stora allmänheten, hvilken småningom
också lärde sig att bättre uppskatta konstverkets goda
egenskaper, och ett par år derefter var gruppen en af
de mest , populära, som den svenska bildhuggarkonsten
åstadkommit. Det är visst möjligt, att det beröm, som
konstverket erhöll i Berlin och på utställningen i London
år 1862 något bidrog till att öka kärleken för det i Sverige,
men icke är det med sanningen fullt öfverensstämmande, att
säga, att “bältespännarne“ behöfde utlandets hallstämpel,
innan konstnärens landsmän förmådde uppfatta dess
skönhet. Man kommer troligtvis sanningen närmare, om man
erinrar sig, att detta konstverk ické tillhör antalet af
dem, som är af en ögonblickligt träffande verkan, utan
att det kanske behöfs någon tid för att studera det och
se huru verkligen mästerligt konstnären behandlat naturen
och huru sannt karakteristiskt han löst sin svåra uppgift.
Gruppen, hvilken gjutits i bronserad zink af Geiss
i Berlin, utstäldes först derstädes, innan han fördes till
verldsutställningen i London, och det var då som Ernst
Förs ter, den bekante konstnären och estetikern, i ett
föredrag i Berlin yttrade, att “om Molins kämpegrupp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
