Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook - Emanuel Gabriel Björling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det rar vid den tiden som reformvinden började
blåsa äfven inom de trånga skolsalarne. Man ville ha
luft för det uppväxande slägtets lungor och själ.
Regeringen måste lyssna till det allt starkare ropet, tillsatte en
skolkomité och upprättade i Stockholm en
experimental-skola, frigjord från hittills gällande skolreglemente, under
det enskilda personer vid Barnängen utanför Stockholm
bildade en skola efter den s. k. Hillska metoden. Yid
denna skola, som hade bestånd i tjugo år, tog Björling
anställning (1831). Ar 1833 se vi honom utgifva en
försvarsskrift för institutionen, för hvilken deri
omständligt redogöres. Enligt densamma deltogo läijungarne i
stiftandet af skolans såväl ordningsstadga som strafflag,
ty det lagbundna samhället skulle vara en förebild för
skolan, hvilken just skulle uppfostra till medlemmar af
samhället. Gossarne erhöllo belöningsmarker, och då de
felade, fingo de betala med dessa; likasom äfven här på
visst sätt böijan gjordes med de sedan införda
anmärk-uingsböckerna, i det hvarje gosse som belöning eller
straff fick “points“ antecknade på offentligen anslagna
listor. Dessa belöningar och straff bestämde gossarne
sjelfve genom ibland dem valde formän, som hade säte
och stämma i första domstolsinstansen och hvarifrån vad
kunde göras till lärarnes kollegium eller skolrådet.
Björling, som år 1835 utnämndes till skolans rektor
och qvarstod vid denna befattning, fastän utnämnd docens
i mekanik vid Upsala universitet, till år 1840, författade
här till läijungarnes bruk sina första läroböcker, hvilka
genast med begärlighet grepos af alla skolor, ty goda
algebraiska läroböcker voro just det man på den tiden
mest saknade.
Sistnämnde år speciminerade Björling till lektoratet
i matematik i Vesterås, men de män, som hade med den
Svea, 1874. Ig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
