Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenske Leonidas. Berättelse från trettioåriga kriget. Med 2:ne teckningar af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med oförminskad kraft sitt väldiga slagsvärd i spetsen
för sin tappra, åt en säker död vigda skara och lyckades
mången gång att tillintetgöra fiendens afsigt att omringa
dem. Men det kunde ej längre fortgå så: öfvermakten
var för stor. Slange såg, att ytterligare strid blott
skulle vara en omensklighet mot de tappre, som ännu
voro vid lif; han gaf derfor tecken till stridens
upphörande samt öfverlemnade sig sjelf och hela sin trupp
på nåd och onåd till österrikarne.
"Vi hafva likväl icke stridt förgäfves,“ sade han
till majoren som stod, blödande ur flera djupa sår, vid
hans sida. “Jag hoppas, att Banér, nu fått så långt
försprång, att det skall bli erkehertigen svårt att hinna
upp honom.“
Han hade rätt; hans käcka försvar hade räddat
hela svenska hären.
Det var icke utan ett doft knot som den lilla tappra
skaran lemnade ifrån sig de vapen, med hvilka den
utfört sin lysande hjeltedat. Erik Slanges stränga blick
bragte likväl de knotande till tystnad.
Men då öfversten sjelf gaf sitt svärd åt en officer,
jemngod med honom i rang, då darrade handen lätt, han
bet hårdt ihop tänderna, och det var endast med stor
kraftansträngning b an kunde hos sig sjelf undertrycka
den motvilja och harm, som han betvang hos de andre.
Då fån garn e skulle föras bort, delade sig de
österrikiska leden, och en högväxt krigare med stränga drag
trädde fram till Slange. Det var erkehertigen.
“Ni har kämpat som en hjelte, en ny Leonidas,“
sade den österrikiske härföraren och stannade framför
Erik Slange, hvilken han uppmärksamt betraktade, liksom
ville han i sitt minne inprägla den svenske hjeltens
anletsdrag. “Mottag min högaktning, öfverste; fastän er
fiende kan jag likväl skatta tapperheten. Stäld i valet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
