Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saknad. Poem af Edv. Bäckström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Saknad.
Jag mins af björkar en fridfull gård,
Der stod min vagga bland stammar unga
Och 8ommarn gaf mig sin modersvård
Och log och lärde mig sjunga.
Jag drog derfrån på min vandringsfärd
I lyckans spår kring en kylig verld
Och mången vinning blef mig beskärd
Af långa år och af tunga.
Men rikast strålar dock för mitt sinn
Den skörd af knoppar, som först var min.
Nog mins jag också en skogsval vik,
Der blommor logo på tufvor gröna.
Den klang af vågsorl och trastmusik
I sol nedgångar så sköna.
Den var för trång för min unga hog!
Jag lade ut på den vilda våg,
Som skulle leda till segertåg
Och mannens trängtan belöna.
Men allt hvad ljuft, jag försmått deri,
Nu syns det stort — när jag far förbi!
Blott det mig tröstar att än ibland,
Hur höstar gulna och vintrar snöga,
Den ler emot mig min barndoms strand,
En hägring lik ur det höga.
Ju mer min irrfärd i lifvets brus
Gaf svekfull vinst eller flyktigt rus,
Dess mer förklaradt det flyddas ljus
Står fram för saknadens öga.
Och ännu har jag dock törnet qvar
Af vissna rosor från sommardar.
Edv. Bäckström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
