- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1875 /
49

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En studentska. Skizz af Lea. Med 2:ne vignetter af G. Broling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dörren, ännu en gång mot mormor, plirade med venstra
ögat och yttrade halfhögt:

“Prostinnan med?“

“Hon har varit så god,“ svarade mormor med ett
visst allvar, i hvilket, för den som förstod henne, låg en
anhållan om respekt för den ifrågavarande gästen.

Men det fanns saker, som den klipske assessorn ej
var menniska att begripa, och dit hörde huru någon,
vare sig sjelfva mormor, kunde hysa öfverseende med en
så anspråksfull dame som prostinnan, hvilken uppstigit
till sin höga värdighet så godt som direkte från kökets
regioner och som, med tydliga reminiscenser derifrån i tal
och sätt, dock gjorde anspråk på all den aktning och
uppmärksamhet man vanligen skänker ett bildadt
fruntimmer.

Assessorn steg nu in i salen och gjorde en vacker
bugning. Helene försökte förgäfves att frigöra sig från
lille Tages fasta “håll4* i hennes klädning, för att gå
honom till mötes, hvilket gjorde att prostinnan med afvig
och ringbeprydd hand gaf ett lätt slag åt sitt florsband
i mössan och med tonen af en vice värdinna yttrade:
“se der ha vi ju vår assessor — välkommen, välkommen!
Jag skall tala om att jag nyss sutit och profiterat!“

“Nej, af hvad då?“ frågade med den oskyldigaste
min assessorn, i det han nu mottog och tryckte Helen es
lilla hand.

“Af hvad? Om hvad, menar väl assessorn; jo, om
att assessorn skulle komma strax efter oss; vi sågo trillan
i krökningen af Yårhultavägen. Så der kan det gå till
så oförhappandes, när terrängen är kopierad; hade den
varit slät, hade vi sett ingenting.“

“Tvärtom, min vän,“ skrattade prosten litet förlägen;
“det är ju klart att en plan yta skall lemna vidsträcktare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1875/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free