Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En studentska. Skizz af Lea. Med 2:ne vignetter af G. Broling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känner till något sådant exemplar, hyadan en jemforelse
ju är hardt när omöjlig. Yi yänta emellertid i hyarje
ögonblick en yän till Helene, en kär gäst, hyilken just i
dagarne tagit studenten och med hvilken Helene för två
år sedan gjorde bekantskap uppe i Stockholm. Jag hoppas
hon skall komma på skam alla de gamla slentrianerna
om vårt köns oförmåga att låta qvinligheten gå hand i
hand med lärdomen, ja, jag riktigt gläder mig åt att hon
skall vara liksom ett gyllene lås, som binder fast vid
hvarandra den gamla och den unga tiden, hvilka båda
jag så varmt älskar, den förra för dess minnen, den senare
för dess förhoppningar, hvilka i mina barnbarn ega
lef-vande gestalt.“
“Men kusin, som jag vördar såsom typen för all
sann qvinlighet, måtte väl i Guds namn icke svärma for
den unga tidens dårskaper vis-å-vis qvinnans uppfostran?"
ifrade löjtnanten och stötte omedvetet sin käpp i golfvet.
“Man svärmar icko gerna vid mina år,“ log mormor
helt vackert, “men man fördömer ej heller gerna hvad
man icke känner: det hör ungdomen till. Jag säger
uppriktigt att jag alltid hyst en kär dröm om qvinnans
frigörelse genom kunskaper och bildning från en del lyten,
som nu vidlåda hennes kön, och mången gång har jag
skämts som en skolflicka, när mina både barn och
barnbarn förgäfves frågat mig om de enklaste saker i naturen,
som jag tror att nu för tiden hvar tolf års flicka känner
till. Vid sådana tillfällen har okunnighetens börda varit
mig tung.“
“Åh Gud hjelpe oss!“ utropade löjtnanten och kastade
förtviflad hufvudet tillbaka mot ryggstödet af stolen.
“Äfven du, min Brutus! Kusin, kusin! Min vördnad
har hittills varit den mest obegränsade, men nu inser
jag sanningen af det gamla påståendet att sjelfva solen
har sina fläckar/*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
