Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Runeberg och hans hem. Teckning af Fr. Berndtson i Helsingfors. Med stålgravyrsplan sch, upptagande tvänne porträtt af Runeberg samt afbildning af hans bostad i Borgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men då hjeltens eller statsmannens karakter utpräglar
sig i deras handlingar och får sin belysning äfven från
drag ur deras enskilda lif, eger skaldens karakter sin
förnämsta tolk och förklaring i hans konstnärliga skapelser.
Så hvilar också storheten och betydelsen af
Runebergs karakter ytterst på de poetiska verk, han skapat,
ty i dem afspeglar sig hans ande klarast och rikast.
Denna milda, försoningsrika verldsåskådning, som
utgör det lefvande lifvet i alla hans skapelser, som med
ungdomlig friskhet och kraft genomtränger hvarje fiber
deri, som lyser klar, som andas varm i alla dess färger
och former; denna kyskhet och pietet, som åt hans
inspiration ger en engels blick och hjerta, samt denna på en
gång så lugna och starka kärlek, ur hvars tysta, dolda
rot all denna fägring uppvuxit; se der de vittnen, som
förkunna hvad som bor inom skaldens bröst!
Det andens arbete, den tysta verksamhet, som
föregår och förbereder konstverket, dem skådar ingen, om
dem förtäljer den färdiga produkten intet. Så talar ej
heller blomman om de rika safter, som ur mullen närde
henne, om de vindar, som fostrade och smekte henne,
om det ljus, som tände lifvet i hennes barm; hon endast
fröjdar med sin skönhet och tjusar med sina dofter.
Så äfven Runebeigs poesier. Det ämne han valt
eller af hvilket han blifvit träffad, upptar han liksom ett
groende frö i sin ande; hjertbladen skjuta upp, knoppen
rundas, vexten utvecklas, han får farg och fägring —
och nu står han för oss i sin fulla blomning. Blomman
är kanhända enkel och anspråkslös såsom linnsean, men
det är dock en blomma, ett helgjutet väsen af lif, färg,
doft, fägring och harmoni.
Och lugn, tillbakadragen, nästan obekymrad lemnar
skalden sin blomma att njutas och beundras. Han låter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
