Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska bilder af Herm. Hofberg - 3. Slaget vid Brunkeberg. Med illustration af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hem till Danmark. Men denne sade att han ej tänkt
låta befalla sig af sin smådräng och “förr ville lida den
hårda död“, än vända hemåt med oförrättadt ärende.
Derpå lät han skipa sin här i tre delar, samt uppstälde
en på Brunkeberg, en vid Klara kloster och den tredje
vid skeppen. Äfven herr Sture ordnade sin här. Detta
skedde den 10 Oktober.
Tidigt följande morgonen uppstäldes svenska hären
till gudstjenst; presterna utdelte sakramentet till de
knä-böjande krigarna, och i helig andakt såg folket en
blodsdroppa från det heliga korset nedfalla i kalken. Med
den yfviga hjelmbusken svajande öfver hjelmen, red Sten
Sture utefter lederna af sin uppstälda här och uppmanade
de sina att manligt strida för frihet och fädernesland.
Hans krigare svarade med härskri, trumpeterna smattrade
och under afsjungande af S:t Öijans visa satte sig hären
i rörelse.
Hotande som ett åskmoln bidade Kristian med danska
hufvudhären på Brunkeberg. Svenskarne började genast
anfallet, men måste efter en stund draga sig tillbaka.
Segerglad satt Kristian bland sina krigare och ansåg sig
redan ha Sveriges krona i sin hand, då ett bösselod från
svenska sidan träffade honom i munnen så att han måste
föras ur striden. Ater stormade Sten Sture, men danska
hären stod som en mur och återigen sjönk svenska
riksbaneret tillbaka från höjden. Då anföll Knut Posse
danskarna från sidan. För tredje gången drogo
svenskarna uppför sandåsen; striden blef ytterst häftig och
mången dansk riddare signade död ner för svenskarnas
pålyxor. Framför herr Stens häst gick en högväxt
bonde, Björn Starke, med ett bredt slagsvärd och röjde
väg, under det han som oftast tillropade
riksföreståndaren: “följen mig herr Sten!“ — Icke desto mindre måste
svenska hären äfven denna gäng gifva vika. Då vände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
