Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges mäcenater. 1. Jakob Letterstedt af Herm. Hofberg. Med porträtt af Jakob Letterstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arrendet af Kungsgården, densamme som var far till den
såsom riksdagsman och publicist bekante Gustaf Lallerstedt.
Fad rens täta missnöje med sonens benägenhet för böcker
och undervisning, hans stränghet och ringaktning af hans
anlag och duglighet, föranledde ofta modren att uppträda
till hans försvar, men qvarlemnade icke desto min dre ett
sårande intryck i ynglingens sinne.
Vid omkring tjugu års ålder kände han sig stark
nog att reda sig på egen hand. Han lemnade alltså
föräldrarnas hem och styrde kosan till Stockholm att der
söka lyckan. Vid denna tid fanns vid Öfra Jarfva nära
Ulriksdal ett bränneri, som egdes af en stockholmare.
Letterstedt, hvilken lärt brännerihandteringen i
fädernehemmet, antogs till medhjelpare vid Jarfva och skötte sina
åligganden med den ordning och noggrannhet, att han inom
kort anstäldes såsom uppsyningsman för bränneriet. När
husbonden efter någon tid drog sig ur affären, beslöt
Letterstedt att i kompani med en bekant, en annan bondson,
öfver-taga den omhandlade brännerirörelsen för egen räkning.
Med ett driftkapital, som efter många och långa
underhandlingar erhölls i smålån af anförvandter nere i
Östergötland, sattes affären i gång, i det Letterstedt ledde
sjelfva fabrikationen och hans bolagsman skötte de yttre
affärerna, uppköpte råämnen, sålde bränvinet o. s. v.
Allt gick i böijan förträffligt. Bränvinsproduktionen
var god, afsättningen om möjligt ännu bättre; och det hela
lofvade den bästa framgång, då Letterstedt olyckligtvis
förälskade sig i en ung flicka i Stockholm. I stället för
att sköta sin rörelse på landet, vistades han i staden,
stälde till nöjen, som öfverstego hans tillgångar, samt lät
kompanjonen och arbetarne reda sig bäst de kunde.
Följden blef ekonomisk ruin, dervid hans skuldsumma
dock ej uppgick till mer än vid pass fyratusen riksdaler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
