Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - Vilhelm Karström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land med sådana jättesteg framåt. Det må derför icke
här förgätas.
Född den 24 september 1798 i Stockholm, der fadern
var räntmästare, kom Karström redan tidigt, vid nyss
fylda 18 år, in i tullverket, der han snart nog gjorde
sig bemärkt ^enom flit, ordningssinne och mindre vanliga
själsgåfvor. Hans befordringar inom verket gingo
ungefärligen i vederbörlig tågordning, tills han efter 30 års
tjenstgöring befordrades den 26 juni 1846 till chef för
vestra tulldistriktet, på hvilken plats han qvarstod i 28
år, då döden ryckte hädan honom, som ända till slutet
varit nitisk på sin post och varmt intresserad för sitt verk.
I Goteborg med dess stora utrikeshandel fana han
snart nog, att det var en fullständig nödvändighet att
göra slut på det föråldrade och utvecklingen hämmande
tullsystem, som dittills varit rådande. Tulltaxan skulle
förenklas. En mängd artiklar, hvilka vållade mycket
besvär, utan att lemna staten ersättning och utan att
pä något sätt gagna de inhemska näringarne, skulle
strykas ut. Tankarne härpå voro ingalunda främmande
för nationalekonomerna; men det saknades någon, som
rent praktiskt framstälde saken och undangjorde en del
förarbeten. Karström grep verket an, ordnade de många
spridda författningarne samt utarbetade en fullständig
tulltaxa på nya grunder, hvilken på samma gång moget
motiverade hvaije föreslagen ändring och utgjorde ett
slags tullhistorik. Med denna digra lunta infann han
sig en dag hos vederbörande i Stockholm och kom härvid
i nära förbindelse med statsrådet Gripenstedt, för hvilken
han framlade frukten af sin flit och sina ansträngningar.
Stort afseende fästes vid Karströms förarbete, och
detsamma blef den egentliga grunden till den framställning
om åtskilliga i frihan delsriktning gående förändringar i
tull-lagstiftningen, som vid 1857 års riksdag framlades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
