Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - Johan August Gripenstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfVen om yi skulle djerfvas att tilltro vår penna
förmågan dertill, hvilket vi ej göra. Yi äro derför nöjde, om
det här framträder en gestalt, som låter läsaren ana den
harmoniska karakter, mäta den handlingens kämpe, för
hvilken denna gestalten skall vara ett uttryck.
Johan August Gripenstedt föddes den 11 augusti
1813 i Holstein, nära Lybeck, der hans föräldrar bodde
i några år och hvarifrån han i sin tidiga barndom följde
dem tillbaka till fosterlandet, Sverige. Hans moder var
dotter till en med. dr Aug. Weinschenk i Holstein. Ätten
är från Yestergötland, der säteriet Gräfsnäs länge var
dess fideikommiss. Johan August blef student 1827 med
höga betyg och skulle gå den civila vägen; men redan
följande året fick han följa sin böjelse och ingå vid
krigsakademien å Carlberg, der han hastigt tog sina examina,
inträdande i kurserna långt senare än sin äldre broder
och lemnande dem förr än denne. År 1831 blef han
underlöjtnant vid Göta artilleriregemente, då till
lefnads-åren den yngste af landets alla officerare. Efter slutad
Mariebergskurs, derunder han redan visade sin hog för
den politiska debatten och1 uppöfvade sig som talare med en
del rikt utrustade jemnårige, bland andra grefve Henning
Hamilton, blef han löjtnant 1837 och år 1841
artilleristabsofficer.
Hans politiska bana hade då redan börjat, ty han
tog inträde på riddarhuset vid böxjan af 1840-41 årens
riksdag. Det var en upprörd tid, och
riddarhus-opposi-tionen ej blott visade tänderna mot den till sina tendenser
n&got envåldslystna konungamakten, utan bet äfven kring
sig, så att det kändes, och en godbit för denna
opposition var frågan om kabinettskassan, hvilken både
på vers, prosa och i stentryck gjordes till en visa
för hela landet. C. H. Anckarsvärd var då ordförande
i det hårdhändta konstitutionsutskottet, som hade ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
