- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1875 /
203

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtter) - Johan August Gripenstedt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hade genom lån spridts på mångfaldigt sätt. Häraf följde,
hvad som äfven skett i senare dagar vid likartade
förhållanden och alltid skall ske, nemligen att alla priser
stego. Penningtillgången gjorde menniskor yra i mössan.
Nya foretag begyntes och försöktes i alla möjliga
riktningar, många med illa beräknadt grunds töd. Häraf
uppstod en hastigt ökad produktion och med denna en stark
konkurrens, som gjorde afsättningen trög och vållade
varornas prisfall. De för spekulationerna gjorda lånen
skulle dock omsättas och afbetalas, men valutorna gåfvo
ingen vinst. Man måste åter låna hos banken, som sjelf
var i trångmål, ty handeln, som ock tagit större vidd,
led äfven; en indragning måste göras, fÖrsändningame
betalas, och silfret reste ut öfver hafvet. Alla klagade,
och man trodde allt varda afhulpet, om silfret ej fick utföras
eller om banken ökade sin grundfond och i samma mån
släpte ut mera penningar eller penningars representativ,
sedlar. Men häremot uppreste sig Gripenstedt i ett klart och
varmt anförande. Banken måste framför allt trygga sin egen
realisation sförmåga och hindra myntvärdets fall, men ej
räcka hand till fortvaron af en osund svindel.

Det var för den tiden kraftiga och för all tid
san-ningsfulla ord, hvilka utan tvifvel medverkade till att
vid Gripenstedts personlighet fästes en uppmärksamhet,
som väckte den tron å högre ort, att den år 1846 ur
militärtjensten utträdde artillerilöjtnanten skulle vara ett
lämpligt statsrådsämne.

Marsorolighetema 1848 inträffade, ministéren fann
ej längre behag för riksdagens ögon, och konungen beslöt
omsider att förse sig med ett nytt statsråd, hvilket kunde
uppbära tidens idéer bättre än det afgående som
vederbörligen “prickatsi de ofrälse stånden. G. A. Sparre
trädde i spetsen för den nya regeringen, i hvilken
löjtnant Gripenstedt nu äfven inkallades som konsultativ

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:17:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1875/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free