Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvenne svenska vetenskapens storman: Elias Fries och Sven Nilsson. Porträtter i stålstick jemte lefnadsteckningar af Herm. Hofberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af svampames talrika växtgrupp. Under de följande åren
1822—29 utkommo andra och. tredje delarne af samma verk.
I detsamma hade Fries beträdt en ny väg och
häf-dat företrädet åt den forskningsmetod, hvilken sedan vunnit
allt mer efterföljd och nu af alla naturvetenskapens idkare
väl anses för den enda riktiga och sanna. I stället för
att man förut endast fast sig vid naturalstrens yttre form
och namn, för att lätta deras igenkännande och inordnande
i systemet, hade Fries i det nämnda arbetet framför allt
lagt vigt vid naturföremålens inre väsen, sammanfattat
de spridda resultatema till ett helt och derigenom lyckats
skänka en klar öfversigt af vetenskapen och dess
särskilda delar.
Tidigt och till och med innan han på fullt allvar
vände sig till svamparna, hade han sysselsatt sig med
lafvama och öfver dem utgifvit mindre arbeten: Lichenum
Dianome nova (1817); Liohmes l&MOue exsiccaUe (1818);
Schce-å/ula oriticw de lichenibus Huecanis (1824—25) o. s. v.
Lafvar-nes familj var visserligen förut bearbetad i det speciela;
men utan någon inre fast teoretisk grund och utan nödig
jemförelse med närförvandta arter, hvarför hela byggnaden
lutade till förfall. Med de nämnda arbetena hade Fries
åsyftat en reformation äfven i denna del af vetenskapen,
då i Tyskland genom Wallroth och några andra en
fullkomligt revolutionär skola uppstod, som endast hade
för afeigt att nedrifva det bestående utan att sätta något
annat eller bättre i stället. Med anledning deraf egnade
Fries åren 1826 och 1827 lafvame ånyo ett noggrannt
och omsorgsfullt studium, fortsatte sina Lichenes SuecuB,
utgaf sina Nova Schedula och utarbetade sin Lichenographia
Europtea, efter samma principer som hans verk om
svamparna, d. v. s. bygdt på morfologisk och reflexiv grund.
Sistnämnda arbete, hvilket svenska vetenskapsakademien
skyndade att belöna med den stora Linnéanska guldme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
