Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De första svenskarne i den nya verlden af Hugo Nisbeth. Med 2:ne teckningar af Rob. Haglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och det lyckades honom slutligen att så lifligt intressera
-drottning Kristina, liksom äfven den vise rikskansleren
Axel Oxenstjema, att de ofvan omnämnde fartygen
slutligen utrustades och afsändes af regeringen, som ställde
expeditionen under befäl af nämnde Peter Minuit.
Det var dessa fartyg, hvilka såsom vi ofvan sett, på
våren 1638 kastade ankar i Delavareflodens mynning.
Denna första expedition var fullkomligt officiel, och
med densamma kan således icke med fog sägas, att den
praktiska svenska invandringen till Amerika tog sin början.
Det är sannt att land uppköptes och vederbörligen
uppmättes, och det är äfven sannt, att en slags svensk
församling bildade sig, men man får icke förglömma, att det
var svenska regeringen, genom den ofvan nämnde Peter
Minuit, som, bredvid de jordafträdande ’indianchefernas
stundom högst kuriösa bomärken, tecknade sitt namn å
de köpehandlingar, genom hvilka land förvärfvades åt
den svenska kolonien, och hvad som ytterligare ger stöd
häråt, är, att icke allenast den landtmätare, som åtföljde
expeditionen och verkställde alla nödiga mätningar, hr
Mam Kling, utan äfven hr Reorus TorkUlus, som predikade
ordet, voro, såvidt de grumliga källorna lemna någon
ledning, af den svenska regeringen garanterade vissa
löneförmåner.
Denna första svenska koloni vandrade icke sin tid
fram på rosor. Engelsmän och holländare sågo icke med
blida ögon kolonisationsförsök af dylik art, och
isynnerhet var det holländame, hvilka redan på en af Delavares
stränder fattat fast fot, som sökte bereda svenskarne allt
möjligt obehag. Men Minuit, ehuru sjelf holländare,
förfäktade de svenska intressena med såväl ifver som förstånd,
och för att hafva en fast operationsbasis, anlade han, strax
efter koloniens bosättning, ett litet fäste, som han, den
svenska drottningen till ära, kallade Fort Christina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
