Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Årstiderna. Naturhistoriska betraktelser af A. B. Santesson. Med 4 illustrationer af Prof. M. E. Winge - 4. Vintern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänder någon varm stråle till afsked, men nötskrikan vill
icke tro derpå utan beger sig (i medio af Oktober) i små
flockar från skogen in till gårdame och påminner med
sitt ifriga skrän om den förestående förändringen. Under
närmast påföljande natt inträffar då vanligen frost, så att
lindarna gulna starkt och löffällningen börjar numera
allmänt spela sin sorgemusik öfver sommarens förgångna
prakt. Är luften stilla erbjuder sig då en vemodig, men
på samma gång vacker syn, när löfven i hvarje ögonblick
sakta sväfva ned mot marken och der samla sig i stora
högar. Men när vinden spelar upp, förbytes akten
plötsligt och då är det liksom om löfven ville taga sig en
sista svängom, ty de hvirfla omkring i vildaste fart, allt
efter vindens rörelse. I sjelfva förstörelsen går dock
naturen omtänksamt och konstnärligt till väga, ty knappt
har hon lyft kronan af skogsbrudens hufvud och splittrat
den i tusen bitar, förr än hon åter samlar upp de senare
och virkar deraf den vackraste matta med rutor af guld,
mjuk och varm, att dermed svepa in den skönas fötter
för den stundande vintern.
I sista veckan af Oktober aflöfvas björkarna helt
och hållet, så att de nyss förgyllda lundarna se ut som
stora qvastar, och talgmesen gör sin första visit på
fönsterrutan, för att se om kittet, hvareffcer vintem liksom känner
sig för och breder ut sitt första lätta "skinn" öfver smärre
vattendrag.
Tidigt på morgonen i en af Novembers iorsta dagar,
just som solen skall höja sitt purpurklädda baner, höras
vildgässen sända sin gälla afskedshelsning, högt uppe från
molnen. I "fri öfversättning":
«Hvad göra vi längre
I Norden — dess pol
Blir dagligen trängre
Mer dunkel dess sol.«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
