Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm von Braun. Tvenne poemer i fotolitografisk afbildning af skaldens handskrift, tvenne förut otryckta småstycken, samt porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ni kunnen tänka att jag ej var sen
Att börja vandringen till Elysén,
Trots mina elfvtf*pund på vägen
Jag kände mig så hjertans lätt i hågen.
«Jag Jlyger!« — ropte jag — och sträckte armen ut —
«Mot sådant mål jag flög till verldens slut!«
Jag satte foten fram, men — damp i backen
Så att det sade kras i styfva nacken.
«Kom hit, Poet!« Det ljöd från höjden än
Och högst bland alla skrek «min söta vän« —
Men jag låg still och kysste tungt min moder
Och kallsvett rann från pannan uti floder.
På samma gång förtjust och vred och flat
Jag reste mig och svor som en — soldat.
Jag tog ett steg, meu pang! der låg jag åter
Och Amelie hon skrattar så hon gråter.
I fallet jag den ena foten bröt
Och som en sårad slagbjörn till jag röt:
«En sådan pers jag aldrig gått igenom,
Har sjelfva fan sig satt i minom benom.“
Nu på min sjuka fot jag såg. Hvad spratt!
En listig qvinnosnara kring den satt.
Det var med rep de ville mig bekransa,
Det var på detta sätt jag skulle dansa.
Men nu man skulle sett dem alla tre.
April, vår narr! vår narr! Så skreko dc
Och jublade så högt att jag blef vaken
Och gjorde strax eu visa öfver saken.
Svea, 1876. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
