Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsrunor af Axel Krook (med porträtt) - 10. Johan Peter Cronhamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mien sin egentliga verksamhet. Cronhamns kraftiga vilja
och sällsynta, for att ej säga sällsamma, förmåga att
genomdrifva hvad han ville framträdde äfven här.
På Cronhamns tillskyndel&e förenade sig nu några
yngre lärare och ledamöter om att uppmana Akademien
att hos regeringen begära förslag till riksdagen om högre
anslag åt akademien. Denna plan ledde ej till önskadt
resultat; men Cronhamn skulle ej varit den han var, om
han låtit något sådant nedslå sig. Han vände sig nu i
stället till enskilde riksdagsmän, och han “bearbetade“
desse så flitigt, att han lyckades genomdrifva undret, att
anslaget på 10 år höjdes från circa 2,000 kronor till
18,000 kronor, och först med dessa medel i hand, så
otillräckliga äfven de måste vara, kunde akademien något
verkligen gagneligt uträtta; och hon står i outplånlig
tacksamhetsskuld derför hos Cronhamn, som äfven 1860
blef hennes t. f. sekreterare, på hvilken post han var i
tillfälle att än ytterligare gagna.
Hans flit som tonsättare var fast otrolig. Han
komponerade flera häften militärsånger och sånger för
skolorna, han arrangerade svenska koralerna för mansröster,
lian skref en praktisk lärobok i sång, han redigerade det
värderade verket “Musica Sacra“; han komponerade
sånger för barn, arrangerade folkmelodier i Richard Dybecks
“Runa“; skref “Sånglär a “ för folkskolor och satte
guitarr-ackompagnement till öfver 1,000 sånger — allt under
det han fortfarande var en flitig revisor och utvecklade en
stor administrativ verksamhet vid Musikaliska Akademien,
som han nästan alldeles ombildade och hvars historia han
1871 utgaf.
Det oaktadt fann han god tid öfrig att bispringa
behöfvande, och han tog isynnerhet vård om yngre
musik-idkare och skriftställareförmågor, som kämpade med
armodet på vägen till det efterfikade ryktet. Flera sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
