- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1877 /
28

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En ädel förebild. Skizz af Marie Sophie Schwartz. (Med portr. af enkedrottning Josefina och 4 teckn. af C. G. Hellqvist)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

samma högsinta själsstyrka och kristliga undergifvenhet,
hon städse ådagalagt. Du, Maria, du har dignat redan
vid första pröfhing Herren sände oss och likväl sade du
en gång, att din höga beskyddarinna skulle blifva din
förebild i alla de dygder, som pryda qvinnan.“

“Begär det ej af mig,“ stammade Maria.

“Jo, just af dig begär jag, att du i någon ringa mån
skall visa dig värdig henne, som varit ditt lifs goda engel.
Yänd tankame bort ifrån dig sjelf, den förlust du gjort,
den sorg som fräter på ditt hjerta och föst dem vid Gud
och dina pligter. Du skall då finna den väg drottningen
med så orubblig fasthet gått, huru mycket än hennes
hjerta blödt.“ Seth tystnade och Maria reste sig långsamt.
En stund stod hon stilla och blickade på grafkullen,
der-efter räckte hon mannen handen och hviskade:

“Låtom oss gå!“

När de trädde ut på Storgatan, kom ett kungligt
åkdon körande. Maria kastade en blick in i den täckta
vagnen. Der satt drottning Josefina. Öfver det ädla
ansigtet hvilade en skugga af djup, tyst sorg och mildt
allvar. Med ett igenkännande ögonkast böjde hon på
hufvudet för det vördsamt helsande äkta paret och så
var hon försvunnen. Maria blickade tankfullt efter vagnen
och vände sig sedan till Seth, sägande med rörelse:

“Tack, min älskade för det du erinrade mig om vår
drottnings själsstorhet. Då jag nu åter såg henne, kände
jag djupt, huru sjelfvisk jag varit och huru svårt jag
försyndat mig mot min höga beskyddarinna, då jag glömde
mina pligter mot den lefvande för min sorg öfver den
döde. Förlåt min ömkliga svaghet!“

Maria ansträngde sig derefter att så mycket i hennes
förmåga stod tillegna sig den kristliga undergifvenhet
och ödmjukhet under Guds vilja, som utgjorde drottning1
Josefinas styrka i alla lifvets skiften.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1877/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free