- Project Runeberg -  Svea folkkalender / 1877 /
93

(1844)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Per Ols’ träskor. Skizz af Anna A. Med 4 teckningar af C. G. Hellqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han bugade sig det djupaste han kunde och strök
derpå med alla fem genom pannluggen.

"Goddag, min gosse! Hvem är du och hvad är ditt
ärende?" ljöd prostens fylliga stämma.

Per Olsson, ty det var han, hade genast vid
inträdet i rummet börjat se allt i grönt; de gröna
rullgardinerna voro nämligen nedsläppta, för att utestänga
sol-strålarne — och ju längre han såg, desto grönare blef
det; prosten sjelf var allragrönast; den kala hjessan, de
stora glasögonen, den hvita halsduken, de magra händerna,
grönt var det alltsammans. Per tänkte på hans stora
lärdom och greps af en känsla, lik den man erfar, då
man kommer in i ett uråldrigt tempel, der det också är
grönt mellan hvalfbågame.

"Jag heter Per Olsson, och min far är husman under
Själlösa,“ svarade Per med en liten darrning på rösten.
Det föreföll honom i den stunden nästan otroligt, att
prosten kunde vara en fattig bondgosse som gått fattigvägen.

"Nå?" Prosten räckte ut handen och tog böckerna.
“Hvad vill du med de här?"

"Jag ville ödmjukast be prosten höra mig i dem.“
Per började beskrifva sina bekymmer så godt och så kort
han kunde.

Prosten hvarken såg blid ut eller svarade vänligt
till en början. "Han hade icke med Själlösafolket att
göra," mente han, "det kunde gå till sin egen prest."

Ja, der hade Per redan varit — men det blef ingen
hjelp af, "för si," tilläde Per upplysande, "vår prost har
fått pastoratet af grefven."

Prosten skrattade. "Jaså," sade han, "du tror mig
om att vara sjelfständig, efter som jag fått pastorat af
kungen. Nå, sitt ned, så får jag höra dig!“

Och så började prosten fråga, och det var som om
hans röst blifvit mildare för hvaije svar han fick, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svea/1877/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free