Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturen och skalderne. Utkast af Zacharias Topelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känslan. Just dertor att dessa intryck varit omedelbara,
kunna de väl afnötas, men icke tillintetgöras. Vi gifva
dem sedan namn och kalla dem kärlek till fosterbygden,
eller någonting annat, men deras rot går djupt ned i
vårt väsens grund.
När vi veta, att insekterna antaga blommornas
får-ger» att många tåglar förkläda sig i likhet med den
trädstam, der de mest uppehålla sig, eller att haren
omskapar sig hvit eller grå efter markens färg, hvad är då
enklare eller naturligare, än att äfven landet färglägger
sina bebyggare? Är det en fantasi, om vi antaga, att
den öfvervägande grå eller mörka folkdrägten i så många
bland Sveriges och Finlands nordliga landskap är en
reflex af barrskogarnas dunkla farg? Arndt härleder
Svenskarnes förkärlek för det lysande, vare sig i bragder
eller i namn och titlar, från nordbons långa vinterlängtan
till ljuset. Hos Finnarne i aflägsna skogsbygder
framträder samma barnsliga tycke i ett begär till glitter,
som bjert afsticker mot enkelheten i öfrigt.
Skalderne vore icke skalder, om de ej stodo under
ett direkt inflytande af naturstämningen. Det är likaså
omöjligt, att Eddan kunnat uppstå i ett land utan
bergstoppar, som att Kalevala kunnat uppstå utan den ensliga,
ändlösa mon. Det har blifvit anmärkt om Frese, Creutz,
Franzén, Chorseus och Runeberg, som alla diktat på
svenska tungomålet, att de, detta oaktadt, återspegla
något af deras finska fädernesland. Det måste ha
varit starka inflytanden, som hos dem kunnat tränga
igenom, icke blott språket, utan än mer den svenska och
delvis franska bildnmgsform, under hvars herravälde de
vuxit upp. Väl har den svenska kulturen icke trängt
nog långt ned, eller nog djupt in i Finland, för att der
kunna frambringa en folkskald i samma mening, som t. ex.
Bellman. Detta blir endast möjligt på det språk, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
