Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett fyrahundra-årigt minne (Upsala Universitets jubileum 1877) af Herman Hofberg. Med 5 teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som bekant är, meddelades den offentliga
undervisningen i Sverige under medeltiden vid s. k.
Katedralskolor i stiftstäderna, och afsäg nästan uteslutande, att
bilda de studerande för det presterliga kallet. Den
vetenskapliga bildning dessa läroanstalter förmådde bibringa
var dock af inskränktaste art, hvarför mer begåfvade
ynglingar och sådana, som gjorde anspråk på en något
högre ställning i staten, fortsatte sina studier vid något
af de europeiska universiteten.
Till en början var det universiteten i Bologna och
Paris, som företrädesvis besöktes af studerande från Norden;
men sedan flera högskolor uppstått i Tyskland, begynte
man från Sverige äfven begifva sig till dessa. Våra
medeltidshandlingar nämna flere svenskar, hvilka vunnit
sin lärdomsgrad i Leipzig, Erfurt och Rostock, och sedan
tjenstgjort vid domkapitlen eller i kloster, men framför
allt, hvilket äfven var naturligt, vid erkebiskopsstolen i
Upsala.
Med nödvändigheten af en högre lärdom ökades
be-hofvet af att kunna vinna den på närmare håll, och så
uppstod tanken på, att erhålla ett universitet för Sverige.
Redan på Birger Jarls tid fanns vid erkebiskopssätet
i Upsala en skola, dit lärjungar skickades från de andra
domkyrkoskoloma för att vinna en något högre bildning
än den, som kunde meddelas i dessa senare. År 1412
beslöts på ett möte i Arboga, att de till kyrkomötet i
Kostnitz afgående svenska sändebuden skulle söka att
till Sverige förskaffa några lärdä män ‘till ungdomens
undervisning i Upsala*. Samtidigt härmed anhöll K. Erik
XIII hos romerska kurian, att få upprätta en högskola
vid något af domkapitlen i sina riken. Härtill lemnade
då varande påfven Martinus Y villigt sitt bifall, fastande
vid detsamma tvenne vilkor: det ena att den nya
högskolan skulle vara i verksamhet inom tvenne år, och det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
